Dagens fundering.
Att lära sig att tacka nej till trevliga inviter. Att ibland göra det som är bäst för familjen och för en själv – framför allt det där som lockar så in i vassen.
Att våga vara den som vänligt avböjer trots att man inte har någon ”egentlig” anledning.
Att välja att prioritera en lugn skön hemmahelg utan de minsta planer och tillåta sig själv att bara göra ingenting.
Eller i mitt fall, att ”bara” få vara mamma för ett slag och vara 100% närvarande i ens egen lilla värld.
Det ska jag jobba för.
Vi är lyckligt lottade som är omgivna av fina människor som bjuder in till allt möjligt skoj och jag har så länge jag kan minnas varit den som gladeligen hoppat på – och tackat ja till det mesta kul som händer!
Det har inneburit massor av roliga, upplyftande och fantastiska händelser men också ibland byggt upp en stress i mitt bröst.
Klyschigt men ABSOLUT SANT är att man faktiskt inte behöver vara med på allt.
Speciellt inte nu när man inte bara har sig själv att tänka på – utan även en liten älskling och en make ❤ ❤
När jag blev mamma trodde jag lite naivt att jag skulle kunna fortsätta att leva nästan precis som vanligt. Och det kan man – nästan.
Men faktum kvarstår att ens referensramar har förändrats avsevärt och plötsligt är prioriteringarna helt annorlunda än vad man tidigare varit van vid.
Det är oerhört frestande och lätt att boka upp varje dag i veckan för någon form av aktivitet och umgänge. Fina möten med härliga människor som gör en så gott.
Men varför tvunget trycka in så mycket som möjligt?
Varför inte sprida ut gracerna och unna sig dagar som är HELT ouppbokade?
Hela helger med familjen HELT utan umgänge med vänner.
För mig är det ett stort steg i min mognadsprocess att jag lär mig att tacka nej även till roliga inviter. Och att jag i samband med NEJ:et inte nödvändigtvis behöver komma med en superduperlång och detaljrik förklaring.
Det är nästa steg för mig som jag ska jobba mot.
Tänk vilken lättnad att bara rätt och slätt kunna säga; ”Tack för inbjudan men tyvärr passar det inte denna gång, ha det så kul”
Många i min närhet är så kloka och så vill jag också bli.
Förhoppningsvis finns våra vänner kvar trots att man tackar nej någon gång då och då 🙂
Och vet ni vad – i helgen har vi har tackat nej till lockande inviter helt utan ”giltigt förfall” och jag njuter av att bara få vara hemma med min lilla familj ❤
Ett stort steg i rätt riktning för mig och det känns så skönt i mitt bröst.
Ha en fortsatt skön helg allihop!
Katarina Briem 