Bli lite mer lagom. På ett bra sätt.

Sedan jag blev mamma har jag kommit till insikt med mycket och en av de sakerna är att jag ska försöka bli lite mer lagom. Lagom på ett bra sätt.

Hur menar jag då?

Jo, när jag tycker om något så gör jag det gärna, ofta och mycket.

I perioder så kan det lätt blir så uppskruvat för mig. Intensivt och ibland på ett dåligt sätt. Jag vill vara en god förebild för vår dotter och lära mig att (inom vissa ramar) bli mer nyanserad, balanserad och nöja mig med att bara vara.

Släppa på den där hetsen.

Jag må tala i gåtor nu, för att förtydliga följer här exempel från hur min vardag har sett ut historiskt och hur det kan bli om jag inte begränsar mig.

Nu blottar jag mig själv men jag har ju signat upp för att vara ärlig och härlig här i bloggen… Kanske någon annan kommer känna igen sig där ute och dra på smilbanden i det tysta. Eller ännu mer förlösande, kanske kommentera eller bara tänka till 🙂

Shoot.

När chipsskålen ställs fram förvandlas jag till ett chipsmonster. När jag äter turkisk peppar så trycker jag i mig hela påsen på 5 minuter, tills gommen blir uppfrätt av salmiakpulvret.

När jag bestämmer mig för att äta mer kontrollerat – då gör jag det all in – nästan maniskt. När jag är inne i en träningshets kan jag lätt köra 7 pass i veckan.

När jag bäddar vår säng, puffar kuddarna i soffan eller hänger tvätt ska det vara på pricken perfekt, inte en skrynkla, inte ett veck, bara helt FLAWLESS.

När det är fest vill jag gärna gå hem sist av alla. När jag nätshoppar har jag plötsligt klickat hem 5 par solglasögon, fast att jag egentligen inte behöver ett enda par.

Detta kan bli lite tröttsamt.

Tröttsamt att vara så extrem i allting. De som känner mig väl vet precis hur jag kan vara… 🙂

(Fullkomligt älskar detta klippet som spridits viralt på fb. Hur söt gris och hur kul?! JÄTTEKUL!)

Men nu är det nya tider!

Jag ska jobba på att hejda mig själv, innan jag kör jag in i kaklet.

Innan jag hetsätit upp allting med socker som ingrediens. Innan jag bränt min mammapeng på onödigt skrafs.

Innan jag blivit besatt av siffrorna på vågen. Innan jag känner att träningen (som egentligen gör mig så gott) förvandlas till ett tvång i min skalle.

Jag vill inte vara sådär.

Jag vill vara en nyanserad sköning med sunda värderingar och livsvanor.

Jag vill helt enkelt vara mer lagom för jag tror att det är då jag mår som bäst. Lagom på ett bra sätt utan att tappa det där härliga.

Det är också därför jag har börjat blogga och skriva i ett offentligt forum.

För att övervinna min rädsla inför att inte vara perfekt (det perfekt som jag själv konstruerat i min skalle).

Här i mina texter kan jag inte vara en kameleont. Jag måste vara mig själv på ett avslappnat sätt och jag kommer långt ifrån lyckas att vinna allas tycke.

Jag vill göra det här, för min skull.

För jag tycker att det är kul och för jag mår bra av att skriva. Om stort och smått, på mitt sätt, utan pekpinnar.

Bara ärligt och härligt.

Jag har bestämt för fortsätta jobba på LAGOM-sättet och tror att det gör mig till en mer harmonisk människa.

Hmm, jag undrar just om någon känner igen sig?